Ordning och reda

Skolpolitik är egentligen inte mitt område, men med tanke på den frenesi som driver folkpartiet i frågan kan jag inte låta bli att göra en reflektion.

Hårdare tag. Större befogenheter till lärarna. Betyg i ordning och uppförande. Betyg från årskurs sex. Så lyder folkpartiets utbildningspolitik för 2000-talet.

Tillbaks till lilla katekesen, alltså. Lära utantill istället för att lära för livet. Lyda istället för att tänka. Betyg och yttre kontroll istället för inre motivation. Disciplin istället för pedagogik. Uppdelning istället för integration. Krav istället för stöd.



Folkpartiets utbildningspolitik är en samling enkla svar på komplexa förhållanden. Den är populistisk och finner inget stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Den pedagogiska vetenskapen ger ett entydligt underkänt till de folkpartistiska förslagen.

Om man nu värderar kunskap så himla högt - varför tar man då inte del av den kunskap som finns om skola och lärande? Är det bara elever som ska ha krav på sig?