Liberal frihet

En grundpelare i den liberala frihetsuppfattningen är ståndpunkten att var och en får göra som den vill så länge man inte skadar någon. Vad som inte brukar nämnas i sammanhanget är de förutsättningar och begränsningar som i praktiken sätter ramarna för denna grundregel. Det gäller att ha klart för sig dels vad man menar med att ”inte skada någon” och dels vem denna ”någon” är som inte får skadas. Här har liberaler genom historien ständigt ställt sig på ägarnas och egendomens sida. Den som inte har får göra som den vill så länge det inte hotar den som har. John Stuart Mill åskådliggör detta mycket tydligt i en skrift som handlar om frihet:

“An opinion that corn-dealers are starvers of the poor, or that private property is robbery, ought to be unmolested when simply circulated through the press, but may justly incur punishment when delivered orally to an excited mob assembled before the house of a corn-dealer, or when handed about among the same mob in the form of a placard. Acts of whatever kind, which, without justifiable cause, do harm to others, may be, and in the more important cases absolutely require to be, controlled by the unfavourable sentiments, and, when needful, by the active interference of mankind. The liberty of the individual must be thus far limited; he must not make himself a nuisance to other people. But if he refrains from molesting others in what concerns them, and merely acts according to his own inclination and judgment in things which concern himself, the same reasons which show that opinion should be free, prove also that he should be allowed, without molestation, to carry his opinions into practice at his own cost.”

I motsättningen mellan den hungriga mobben och spannmålshandlaren är det spannmålshandlarens äganderätt som inte får skadas. Gränsen för frihet går vid den enes rätt att exploatera den andre; ty exploatering räknas inte som att skada någon. Så att egendomen och girigheten skadar människor genom att göra dem hungriga är ingenting som ingår i den ursprungliga ekvationen.

Det är som Anatole France så kärnfullt uttrycker det:

”I sina upphöjda principer om allas likställdhet förbjuder lagen både fattiga och rika att stjäla bröd och sova under broar.”