Saliga äro de okunniga, ty de kan allt

Alltså, så här, va… Dialog, liksom… Den går ju ut på att man kommunicerar.

Syftet med kommunikationen måste väl vara att nå en slags gemensam grundförståelse. Att förstå varandra.

Om man inte förstår varandra kan man inte kommunicera. Inte om kommunikation betyder att man pratar om samma sak. Visst, man kan byta repliker. Men det är inte samma sak som att kommunicera.

Finns inte denna grundförutsättning – att man förstår varandra – då kan man inte ens vara oense. Oenighet förutsätter att samtalsparterna åtminstone är överens om vad de inte är överens om.

Sedan finns det förstås andra grundförutsättningar som brukar vara kännetecknande för god kommunikation. Till exempel att man hela tiden är beredd att låta sig övertygas av det bättre argumentet. Sitter man på dåliga argument så får man ge sig. Gör man det tillräckligt ofta brukar det leda till att man själv får bättre argument.

Och om den man kommunicerar med vet mer om något än man själv gör – då finns det en klar fördel med att lyssna.

Sedan finns det förstås andra sätt. Man kan bestämma sig för en ståndpunkt innan man börjar argumentera och sedan hålla fast vid den, oavsett vilka argument man möts av. Skulle motargumenten vara bättre kan man alltid ignorera dem eller medvetet missuppfatta och på det viset infantilisera kommunikationen.

Ja, så kan man förstås alltid göra….

Och när det händer kan den man pratar med bli väldigt trött.

… (gäsp)…