Mänskliga rättigheter

Artikel 9

Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.

Reflektion: Frågan om USA:s arresteringar av så kallade ”illegala stridande” är ett brott mot denna rättighet har blivit en tolkningsfråga. Man kan tycka att det är lite väl postmodernt att formuleringen ska ha ett så brett tolkningsutrymme att USA går fria på den här punkten.


Artikel 29

1. Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.

Reflektion: Den här artikeln tydliggör flera grundläggande förhållanden.

1. Var och en har plikter mot samhället. Föreställningen att människan är född fri i meningen ”utanför samhället” och att hon följdenligt inte kan avkrävas några plikter gentemot detta samhälle strider alltså mot FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

2. Den fria och fullständiga utvecklingen av individens personlighet förutsätter ett samhälle.

3. Ett samhälle förutsätter att individen avkrävs plikter gentemot detta samhälle (och att individen också fullgör dessa plikter)

Den som uppfattar samhälleliga plikter som en ofrihet har inte förstått hur mycket av vår frihet som skapas i och av samhället. Frånvaron av ett samhälle skulle innebära betydande begränsningar av vår individuella frihet.

Att betala skatt, till exempel, innebär att vi fullgör en av våra plikter gentemot samhället. Skatten ger oss friheter. Frihet till vård efter behov, frihet till utbildning, frihet till social trygghet och frihet till omsorg på äldre dar. Skatten ger oss också frihet från våld och förtryck eftersom den finansierar ordningsmakten och rättsväsendet.

Frihet från skatt innebär frihet från vård, utbildning, social trygghet och omsorg. För den som vill utöva våld ger frånvaron av skatt full frihet att beröva andra deras frihet.

Nu kanske någon säger att man kan finansiera vård, skola och omsorg på annat sätt än via skatten. I det fall där sådant skulle uppstå i det liberala frihetsparadiset är det för det första ett undantag mot principen att människor inte ska avkrävas plikter för att få ta del av samhälleliga nyttigheter. Även med skolavgifter eller vårdavgifter är det så att man inte får del av utbildningen eller vården om man inte är med och betalar. För det andra innebär det avgiftsfinansierade systemet att man ger friheter till vissa men inte alla. Jag skulle inte kalla något sådant för ett fritt samhälle. Där råder inte de mänskliga rättigheterna, som ju omfattar alla människor, inte bara de som betalar avgifter. En mänsklig rättighet kan rimligtvis inte relateras till betalningsförmåga eller klasstillhörighet. Och om de avgiftsfinansierade rättigheterna justerades till att omfatta alla - vad är i så fall skillnaden mot att ta ut skatt istället? Mer än att avgifter inte är inkomstrelaterade.

Rätten till vård och utbildning formuleras för övrigt i artiklarna 22, 25 och 26.