Tänk att få prata om sig själv
Jag såg nyss en intervju med Kajsa Bergqvist. En idrottsstjärna måste ha den absolut enklaste roll man kan ha som intervjuoffer. Journalisten är alltid välvilligt inställd, ställer oftast tafatta och harmlösa frågor och de handlar alltid om en själv. Att svara ”fel” är i princip omöjligt. Att ”trilla dit” är väldigt ovanligt. Att göra bort sig likaså.
Informationsansvariga på företag eller i stora organisationer har det i allmänhet lite tuffare. När en sådan ställs framför TV-kameran handlar frågorna aldrig om person, alltid om det som personen företräder. Då gäller det att vara påläst och skicklig i att hantera media. Men som informationsansvarig är det precis det som man har utbildning och träning för, så det är ganska sällan en sådan person hamnar på pottkanten. Säger man fel är det företaget eller organisationen som drabbas, inte personen. I alla fall inte i själva intervjusituationen.
En politiker har det ofta rätt så tufft. Man vet aldrig vad frågorna kan komma att handla om eller vad journalisten är ute efter. Den som har en väldigt framträdande position kan i princip räkna med att journalisten har ett illasinnat syfte. Journalistiken ska ju granska makten, heter det. Frågorna kan vara av väldigt olika karaktär. Har man tur handlar de om den politik och de politiska beslut man har medverkat i. Men det kan också vara kunskapsfrågor eller personliga frågor. Ibland har journalisten gillrat fällor i intervjun så det gäller att hela tiden ha framförhållning och hålla utkik efter försåtsminering. Och även om man tycker att man får till intervjun rätt så ok så vet man aldrig hur den ser ut när den är färdigklippt och presenteras i den story som journalisten har förpackat. Det är ganska lätt att göra bort sig och om man gör det drabbar det en själv, ens parti, hela politikerkåren och i övrigt hela den representativa demokratin.
Nu är det lätt att sitta och tycka att det här med politik är rätt så otacksamt. Men… tja, kanske det…
Hursomhelst:
Idrottsstjärnor jobbar med att optimera sin egen kapacitet.
Informationsansvariga ser till att den som betalar lönen framstår i god dager.
Den förtroendevalde förändrar världen i enlighet med ett högre mål.
Sådär.
Informationsansvariga på företag eller i stora organisationer har det i allmänhet lite tuffare. När en sådan ställs framför TV-kameran handlar frågorna aldrig om person, alltid om det som personen företräder. Då gäller det att vara påläst och skicklig i att hantera media. Men som informationsansvarig är det precis det som man har utbildning och träning för, så det är ganska sällan en sådan person hamnar på pottkanten. Säger man fel är det företaget eller organisationen som drabbas, inte personen. I alla fall inte i själva intervjusituationen.
En politiker har det ofta rätt så tufft. Man vet aldrig vad frågorna kan komma att handla om eller vad journalisten är ute efter. Den som har en väldigt framträdande position kan i princip räkna med att journalisten har ett illasinnat syfte. Journalistiken ska ju granska makten, heter det. Frågorna kan vara av väldigt olika karaktär. Har man tur handlar de om den politik och de politiska beslut man har medverkat i. Men det kan också vara kunskapsfrågor eller personliga frågor. Ibland har journalisten gillrat fällor i intervjun så det gäller att hela tiden ha framförhållning och hålla utkik efter försåtsminering. Och även om man tycker att man får till intervjun rätt så ok så vet man aldrig hur den ser ut när den är färdigklippt och presenteras i den story som journalisten har förpackat. Det är ganska lätt att göra bort sig och om man gör det drabbar det en själv, ens parti, hela politikerkåren och i övrigt hela den representativa demokratin.
Nu är det lätt att sitta och tycka att det här med politik är rätt så otacksamt. Men… tja, kanske det…
Hursomhelst:
Idrottsstjärnor jobbar med att optimera sin egen kapacitet.
Informationsansvariga ser till att den som betalar lönen framstår i god dager.
Den förtroendevalde förändrar världen i enlighet med ett högre mål.
Sådär.
posted by Martin Lind at 22:06
Counter Stats
4 Comments:
har ju absolut inget med det du skrev att göra, men gick du på Gumaelius? *nyfiken*
*s*
Jag har några suddiga tonårsminnen från den skolan, ja.
En gammal klasskamrat alltså *s* hade nån frågat mig då hade jag säkert gissat mig till att du skulle bli vad du är *jobbmässigt* men hade aldrig trott att du skulle åka motorcykel..
Härligt när fördomar spricker ;-)
Catarina
http://blogg.passagen.se/kitty.d
lite mer ego ;-)
Nämen vad kul. En av få klasskamrater från den tiden som man har hört av överhuvudtaget.
Det där med motorcykel är delvis en slump. Men det hänger faktiskt ihop med vad jag gör annars.
Sociologi handlar om människan i samhället och om människans natur. Politik handlar om att vilja och om att handla. Motorcyklar handlar om att leva. Om att bejaka den mänskliga naturen.
Skicka en kommentar
<< Home