Slutsats
Jag har försökt argumentera med Kent Persson. I flera inlägg har jag bemött anklagelser, kommit med motargument, ställt frågor och dragit slutsatser. I gengäld får jag svepande omdömen. Mitt resonemang är "absurt", jag är "politiskt blind" och de källor jag hänvisar till "håller inte". Argumenten för dessa påståenden lyser med sin frånvaro.
Bitvis har inläggen karaktären av "goddag yxskaft". Min tes har varit att Kent Persson har ett problematiskt förhållningssätt till vetenskapliga källor. I det senaste svaret halkar Persson in på ett resonemang om valfrihet och mångfald och menar att den frågan inte alls är ekonomisk. Nej, kanske det. Och frågan om tavlan på min vägg är ful eller vacker är inte heller den ekonomisk. Men liksom valfrihetsfrågan är det en annan fråga än den som argumentationen handlar om, nämligen frågan om vinstdrivande vård är dyrare eller billigare än icke-vinstdrivande vård.
Jag inser nu att det är lönlöst att försöka argumentera med Kent Persson. Han vet inte vad argumentation är för något. Här lägger man fram argument, drar slutsatser och ställer frågor. Allt viftas bort. Ingenting har någon betydelse. Det spelar ingen roll vilka argument man lägger fram. Som Kent själv skriver: "Du kan skriva hur långa inlägg på din blogg som helst, det blir inte mer, trovärdigare eller bättre för det". Inget biter på Kent Persson. Särskilt inte sakargument.
Bilden av Kent Persson börjar klarna. Det är en bild av ett retoriskt derivat som svävar runt bland ideologiska moln. En genuin fullmäktigeinventarie och inget annat än det. Förkroppsligandet av tom och dålig retorik.
End of discussion.
(En krokodil. Stor käft, inga öron)
Bitvis har inläggen karaktären av "goddag yxskaft". Min tes har varit att Kent Persson har ett problematiskt förhållningssätt till vetenskapliga källor. I det senaste svaret halkar Persson in på ett resonemang om valfrihet och mångfald och menar att den frågan inte alls är ekonomisk. Nej, kanske det. Och frågan om tavlan på min vägg är ful eller vacker är inte heller den ekonomisk. Men liksom valfrihetsfrågan är det en annan fråga än den som argumentationen handlar om, nämligen frågan om vinstdrivande vård är dyrare eller billigare än icke-vinstdrivande vård.
Jag inser nu att det är lönlöst att försöka argumentera med Kent Persson. Han vet inte vad argumentation är för något. Här lägger man fram argument, drar slutsatser och ställer frågor. Allt viftas bort. Ingenting har någon betydelse. Det spelar ingen roll vilka argument man lägger fram. Som Kent själv skriver: "Du kan skriva hur långa inlägg på din blogg som helst, det blir inte mer, trovärdigare eller bättre för det". Inget biter på Kent Persson. Särskilt inte sakargument.
Bilden av Kent Persson börjar klarna. Det är en bild av ett retoriskt derivat som svävar runt bland ideologiska moln. En genuin fullmäktigeinventarie och inget annat än det. Förkroppsligandet av tom och dålig retorik.
End of discussion.
(En krokodil. Stor käft, inga öron)
posted by Martin Lind at 15:18
Counter Stats
2 Comments:
Ett fantastiskt slutord från Martin. Hela texten visar ju hur liten respekt du har för att andra kan ha andra åsikter än dina.
Att vi vill ha mångfald och valfrihet bygger ju på att vi tycker det är bra. Vi bygger inte upp argumentationen kring ekonomin. Att Martin gör det visar ju hur svårt han har att diskutera kärnfrågan, vill du att människor ska få välja och berikar mångfalden?
En av poängerna med demokrati och debatt är ju att det finns olika uppfattningar, idéer och ideologier. Det tycks Martin ha svårt att acceptera. Det finns bara en uppfattning som får gälla. Det är minst sagt märkligt för att komma från en förtroendevald.
Problemet, Kent, är ju att du inte förstår vad jag skriver.
Att fortsätta som vi har hållit på hittills är helt meningslöst.
Du får fortsätta med dina retorikövningar på någon MUF-kurs istället. Jag har annat att göra.
Klart slut.
Skicka en kommentar
<< Home