Det är skillnad mellan ökning och ökning

Sveriges direktörers löner ökade alltså med 56 procent mellan åren 2002 och 2005. Under samma period ökade lönerna för de anställda med sammanlagt 10 procent.

En VD för ett av de 100 största företagen i Sverige tjänade i genomsnitt 7,1 miljoner kronor 2005. Det blir en månadslön på drygt 591 000.

Den genomsnittliga månadslönen för hela befolkningen var vid samma tidpunkt 24 300.

Räknar man på den genomsnittliga ökningen under hela perioden innebär detta att den årliga ökningen av månadslönen för genomsnittsdirektören var 70 798 kronor. Motsvarande siffra för befolkningen var 733 kronor.

Att direktörerna har fått en högre procentuell löneökning sticker förstås i ögonen, men om man räknar ut vad den innebär i kronor så sticker det ännu mer. Skillnaden mellan sjuhundra och sjuttiotusen är betydligt större än skillnaden mellan 10 och 56.

Om direktörerna hade fått samma procentuella ökning som genomsnittet, det vill säga 10 procent för hela perioden, hade det inneburit en årlig ökning av månadslönen på 12 642 kronor, om man utgår från 2002 års nivå. Det är drygt 17 gånger mer än den genomsnittliga ökningen. Eller drygt 1 700 procent mer. Om ökningen hade varit 10 procent, alltså.

Nu var ökningen 56 procent, vilket innebär att den årliga ökningen av månadslönen för direktörerna har varit drygt 96 gånger större än motsvarigheten för hela befolkningen. Eller 9 600 procent.

Om direktörernas löneökningar hade varit samma som för alla andra skulle det innebära en ökning för hela perioden på 0,58 procent. Alltså: 10 procent för genomsnittet motsvarar 0,58 procent för direktörerna för att den faktiska löneökningen ska vara lika stor.

När man diskuterar löneökningar bör man prata konkreta siffror. Att beskriva ökningarna i procent är direkt missvisande eftersom samma procentuella ökning ger betydligt mer pengar till höginkomsttagare än till låginkomsttagare. En lika stor procentuell ökning ger ökande skillnader.