Hårdhet då och nu

I landstingsfullmäktige idag diskuterades en motion som handlade om gömda flyktingars möjlighet till akut vård. Idag framstår Sverige, tillsammans med Österrike, som det land i Schengen-samarbetet som ger sämst villkor för gömda flyktingar i behov av akut vård.

I debatten utkristalliserade sig snabbt två positioner. Å ena sidan den som förespråkar en human politik som går ut på att ge vård efter behov och inte efter betalningskraft. Å andra sidan den som sätter flyktingstatus före vårdbehov och förespråkar hårdhet gentemot den som inte klassas som berättigad till akutvård. Den första positionen intogs av alla partier utom Sverigedemokraterna. Den andra positionen hade med andra ord ganska få och mot de humanistiska värderingarna avvikande representanter.

Sverigedemokraterna tycker att asylsökande och flyktingar ska ha rätt till akutvård, men inte personer som (ännu) inte fått erkänd flyktingstatus. Alltså, i bedömningen av vem som ska ha rätt till fri akutvård ska vårdgivaren, i den akuta situationen, först och främst göra bedömningen om den vårdbehövande skulle kunna vara illegal flykting och, i så fall, om denna person har betalningsförmåga. Det är viktigast. Sedan vidtar de medicinska bedömningar som är nödvändiga för att kunna ge en god vård.

Humanism mot hårdhet. Medmänsklighet mot principer.

Osökt går associationerna till följande utspel av Heinrich Himmler under ett "Gruppenführermöte" i Posen (Poznan) den 4 oktober 1943 apropå den blödighet som uppvisas hos vissa partimedlemmar när de upptäcker vad partiets program får för konsekvenser för deras egna vänner och bekanta:

”Det är sådant som är lätt att säga. "Det judiska folket utrotas", säger varje partikamrat, "naturligtvis, det står i vårt program, eliminering av judarna, utrotning, det gör vi". Och så kommer de alla, de präktiga 80 miljonerna tyskar, och var och en har sin anständiga jude. Naturligtvis är de andra svin, men just den här är en prima jude.”

Sådant kan alltså inte få förekomma. Det är hårdhet och principfasthet som gäller. Inför varje personlig tragedi gäller det alltså att bortse från lidandet. Blunda för människan och ge plats för dogmen. Sådan var nazismens hållning under genomförandet av förintelsen. Sådan är Sverigedemokraternas hållning i landstingsfullmäktige 2007.