18 januari 2007

Vem dömer?

Senaste programmet av uppdrag granskning handlade om en uppenbart oseriös läkare som gjort karriär genom att förfalska intyg och ljuga för sina arbetsgivare. Läkaren har fått flera anmälningar på sig, bland annat efter att ha genomfört omskärelse av unga pojkar på ett inhumant och tortyrliknande sätt.

När Janne Josefsson till sist fick tag på personen i fråga möttes han av ett blånekande, vilket ytterligare förstärkte bilden av läkaren som en oseriös och lögnaktig person.

Självklart kan man som tittare inte komma fram till någon annan slutsats än att denne läkare inte borde arbeta inom vården. Förmodligen kommer offentliggörandet av läkarens förehavanden att också leda till att han förlorar möjligheterna att fortsätta inom sin profession. Det skulle förvåna mig om han inte blir av med sin legitimation.

Detta kan nu tyckas vara helt i sin ordning. En person som tillskansar sig en läkarlegitimation genom att ljuga och förfalska intyg, som missköter sig i sitt arbete och som ägnar sig åt oseriöst extraknäckande, som därtill är inhumant och i vissa fall leder till livshotande skador, borde omedelbart fråntas sin legitimation.

Vad Josefsson har åstadkommit med sitt reportage är dock betydligt mer än så. Min gissning är att läkaren inte bara kommer att få problem med att skaffa jobb – han kommer dessutom att få problem med sin egen säkerhet. En uppenbar effekt av programmet är att väldigt många kommer att tycka väldigt illa om den här personen. Det har förmodligen också varit syftet. Att samtidigt avslöja personens identitet innebär, och det måste Janne Josefsson själv också inse, ett väldigt hårt straff för den här personen.

Jag vill med detta på inget sätt uttrycka sympati för en lögnare och förfalskare som skadat andra människor på sin hänsynslösa väg uppåt i den medicinska hierarkin, men någonstans måste man ändå ställa sig frågan hur en förbrytare av den här kalibern ska straffas. Här har Janne Josefsson själv agerat domare och utmätt sitt straff: ett undanskymt liv i ständig rädsla för att bli utsatt för våldsdåd. Rimligt? Kanske det. Men vem är det som ska göra den bedömningen? En självutnämnd journalist?

Det skulle vara intressant om någon vågade ge sig på en granskning av hur Josefssons egna reportage har påverkat de människor han har attackerat genom åren. En del saker har vi kunnat läsa om. Socialnämndsledamöter som blir utsatta för stenkastning, politiker som tvingas lämna alla sina uppdrag och så vidare. Rimliga straff? Ja, kanske det. Men är Janne Josefsson rätt man att döma och står straffen i proportion till brotten – det är det som är frågan.

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Nu var det ju iofs inte Janne Josefsson som hade gjort reportaget...

23:30  
Anonymous Anonym said...

Jag blev själv väldigt upprörd av Josefssons agerande när jag såg inslaget och rasade på min blogg. Naturligtvis blev jag även upprörd av situationen som beskrevs i reportaget men det är ju mer uppenbart. Som svar på min fråga "Vem granskar media?" kommenterade någon att det var ju det jag precis gjort. Sant, men jag skulle som du gärna vilja se en granskning på bästa sändningstid.

13:04  
Blogger Martin Lind said...

Nicke: Jag tyckte bestämt att det var Janne Josefsson som bröt sig in på sjukhuset. Bortsett från att man avslöjade namnet på läkaren uppfattade jag reportaget som förhållandevis seriöst tills Josefsson tog över.

Linnea: Tack för länken till verksamhetschefens egen berättelse. Jag har kontakt med mediaforskare vid Örebro Universitet som har försökt granska Janne Josefsson tidigare, men som inte fått del av hans material eftersom han i egenskap av journalist "inte avslöjar sina källor". Av de undersökningar som ändå gjorts av den här typen av program förstärks ändå bilden av att det handlar om att skapa en "story" som väcker reaktioner, mer än att ge en sann och balanserad bild av verkligheten.

13:19  

Skicka en kommentar

<< Home

Counter Stats
big brother
big brother Counter