Stureplanscentern

Det är inte mycket man snappar upp av svenska nyheter när man semestrar i Thailand. Bara det viktigaste, som till exempel att det tydligen var länge sedan Fredrik Federley fick uppmärksamhet i riksmedia, vilket har föranlett ett nytt spektakulärt utspel.

Ja till månggifte och bort med folkhälsopolitiken heter det numera. "Svenskarna är inte dumma i huvudet", dundrar Federley.

Att det fanns något som heter sensationsjournalistik visste jag, men sensationspolitik trodde jag var en anomali.

Tur att den centerfalangen inte har mer att säga till om än den har. Att döma av valresultatet är den nya mauderatlinjen inget för väljarna.

Nej, där har Federley rätt. Svenskarna är inte dumma i huvudet.

Going mobile

Detta skrivs på en 4 år gammal handdator, uppkopplad på nätet via hotellets trådlösa router. Jag fascineras över varje ny minut som förflyter utan att det bryts.

Utanför är det varmt och fuktigt, trots att det var flera timmar sedan solen gick ner.

Jag befinner mig i ett land som är fascinerande på många sätt. För många för att utveckla med hjälp av handdatorns lilla tangentbord. Återkommer med detaljer när jag kommer hem.

Semester, schampo och sånt

Snö på marken. Perfekt. Tänk om det hade varit tio grader varmt och solsken. Fågelkvitter och vår i luften. Då hade det inte känts lika bra att åka från Sverige idag. Men nu är det helt okej, faktiskt.

Semestern börjar strax innan den börjar. Fram tills igår var jag helt inställd på det jag gör i min profession. Ledigheten och resan var bara ännu en inbokad tid i almanackan. Men igår kväll inleddes den mentala omställningen. Efter ”Ordförande Persson”, förstås. Livet började fyllas med andra saker än politik. Små detaljer.

I morse till exempel. Mitt schampo tog slut. Men som tur är har min kära fru en egen uppsättning hårvårdsprodukter som man kan låna lite av när sådant händer. Problemet är bara att det inte går att se vilken av flaskorna och tuberna som innehåller just schampo.

Prioriteringsordningen när det gäller konsumentinformation ser ut ungefär så här:
1. Varumärket
2. ”New” nånting. Just den här tuben innehåller något som de tidigare inte har innehållit och som gör den mycket bättre.
3. På tredje plats kommer något som närmar sig en substantiell innehållsbeskrivning, men tyvärr på molekylnivå och därför inte särskilt behjälplig. Att den kvasivetenskapliga ”formula” som framhävs är resultatet av forskning och rekommenderad av höga vederbörande påverkar inte det faktum att den rimmar illa med en rätt så elementär gymnasiekemi när det gäller relationen till grundläggande naturlagar.
4. Och så var det frågan om innehållet. Schampo, balsam eller hudlotion. Vad innehåller flaskan egentligen? Frågan kvarstår obesvarad.

Jag fick chansa. Fortfarande är jag osäker på om jag valde rätt, men en sak är säker. Mitt hår bär doften av en ljuv sommaräng.

Konsums blåvitt, vart tog du vägen?

Och vad hände nu? Blev det politik i alla fall?

Om morötter och andra rotfrukter

- Jag är moroten, du är piskan, sa Reinfeldt.

Vari ligger moroten i sänkt a-kassa och försämrad sjukförsäkring?

Lägg ner, Reinfeldt. Du är ingen morot. Mina associationer kan sträcka sig så långt som till kålrot.

Lögn, förbannad lögn, moderat

På moderaternas hemsida kan man läsa följande:

Våra skattesänkningar är också utformade så att vi sänker skatten mest för dem som tjänar minst. Med vår politik får alla behålla 1000 mer i månaden av sin lön.

1. Enligt moderaternas egna beräkningar sänks inte skatten mest för den som tjänar minst. Tvärtom. Ju mindre lön desto lägre skattesänkning.

2. Idag fick vi höra att det inte längre är alla som ska få 1000 kronor mer i månaden, utan att det är den sammanlagda inkomsten av två LO-löner som ska generera den här skattesänkningen.
















Och som många har påpekat är skattesänkningen inte så mycket värd när den ställs i relation till de ökade utgifterna.

Men det är klart, som moderaterna själva påpekar på samma hemsida,

... äger man ingen bil berörs man inte av trafikpremien och är man inte sjukskriven så berörs man inte av karensdagen.

Och är man inte med i a-kassan slipper man den höjningen. Går man ur facket drabbas man inte av den slopade avdragsrätten.

Är man en kärnfrisk, icke fackansluten cyklist med god tandhälsa, livstidsanställning och hög lön kommer man nästan upp i den där tusenlappen.

Det värsta med moderaternas brutna vallöften är att människor förlorar tilltron till politiken. Men det kanske är det som är meningen...

Gränsen går mellan demokrati och diktatur

Sverigedemokraterna utger sig ofta för att vara ett parti som försvarar det som är svenskt. Invandringen utmålas som ett hot mot det genuint svenska, och det är framförallt därför som Sverige ska ta emot färre flyktingar.

Vad är svenskt? När frågan ställdes till en sverigedemokrat i ett TV-program nyligen märktes det att frågan inte var så enkel eller självklar som nationalisterna lite slarvigt vill göra gällande. Svaret landade till slut i ”surströmming”.

Förutom denna ruttna fisk var det svårt att hitta något absolut genuint svenskt. Det mesta av kulturell natur som finns här i landet är ju importerat. Hela vårt sociala liv är till exempel genomimpregnerat av kulturella koder som vi fått via amerikanska såpor. Vår matkultur skulle vara väldigt ensidig om vi hade avstått från att ta intryck från vår omvärld.

Sverigedemokraterna är motståndare till så kallad mångkulturalism därför att den skapar motsättningar och konflikter. På ett sätt har Sverigedemokraterna rätt i detta. I ett land som präglas av totalitärt tänkande, intolerans och fördomar kan det bli konflikter när det uppstår olikheter. Så fort någon bryter mot konformismen uppstår i ett sådant samhälle motstånd och motaktioner, underblåsta av människornas intolerans. Sverigedemokraternas lösning på konflikterna är att sudda ut alla skillnader och assimilera alla avvikare till en påstådd svensk norm. Resultatet blir ett kulturellt homogent samhälle, förvisso, men som ur en demokratisk aspekt har en del uppenbara brister.

Kravet på assimilation och likriktning är oförenligt med konventionen om mänskliga rättigheter, oavsett vad Sverigedemokraterna säger. Var och en har rätt att välja religion och omvärldsuppfattning. Var och en har också rätt att utöva sin kultur, så länge den inte bryter mot de mänskliga rättigheterna. Assimilation innebär att förvägra individer någon annan kultur än den som Sverigedemokraterna definierar som svensk. Vad det nu är för något.

Som demokrat och humanist gör jag en annan indelning av viktiga värden än den som Sverigedemokraterna gör. Det som gör Sverige till ett bra land och det som är värt att försvara i Sverige är inte surströmmingen eller midsommarstången, utan en genuint demokratisk tradition som värnar alla människors lika värde, alla människors rätt att vara unika, att välja kulturell tillhörighet och att kunna utöva sin kulturella identitet utan att behöva bli ifrågasatt eller förtryckt.

Den svenska demokratiska traditionen, så som jag känner den, är också beredd att alltid ifrågasätta odemokratiska tendenser, fördomar, främlingsfientlighet, rasism och totalitära ideologier. Jag är beredd att stå upp för och försvara svenska demokratiska värden mot såväl muslimsk fundamentalism som kristen fundamentalism, rasism, intolerans och fördomar.

Den avgörande gränsen går inte mellan svenskt och icke-svenskt, den går mellan demokrati och diktatur. Därför kan jag som anhängare av den demokratiska traditionen känna större samhörighet med en iransk demokrat än med en svensk fascist. I den meningen råder det större kulturella skillnader inom länder än mellan länder.

När jag angriper Sverigedemokraterna så gör jag det utifrån övertygelsen att Sverige ska vara ett land som bygger på mänskliga rättigheter, ömsesidig respekt för olikheter och en demokratisk värdegrund. Mot detta står Sverigedemokraterna med sin främlingsfientlighet och nationalism i samma läger som alla andra totalitära ideologier och religioner som är beredda att åsidosätta både demokrati och mänskliga rättigheter för att i stället sätta nationalistiska och rasistiska värden i främsta rummet.

Vem dömer domarna?

I och för sig kan man undra varför en tidning som har monopol lägger ner pengar på en reklamkampanj. Oavsett motiv vill jag reflektera över ett av budskapen.

"Vi avslöjar dom som ljuger"

Så står det under en bild som ska föreställa en makthavare med lång näsa.

Nerikes Allehanda. Avslöjaren. Sanningssägaren. Folkets röst.

Hmmm...

Vem avslöjar när Allehanda ljuger?

Låt den som är utan skuld kasta första stenen...

Idag var jag med i radioprogrammet Rakt på Sak. Eller ja… Inte jag personligen, alltså. Det var snarare så att jag blev apostroferad och omtalad, skulle man kunna säga. Bakgrunden var ett tidigare inlägg på den här bloggen där jag gjorde en reflektion om konkurrensförhållandet mellan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Nu hade alltså lokalradion uppmärksammat mina reflektioner och bjudit in representanter från de båda partierna för att reda ut begreppen.

I kristdemokratiska ringhörnan: Eva Sundqvist. För Sverigedemokraterna: Lars Flemström.

Ur intervjun:

Päivi: Vad säger du om det här som står i Martin Linds blogg?

Eva: Ja, det var inte bra för blodtrycket, kan man säga. Jag blev väldigt upprörd och han är ute, Martin Lind, alltså, han vill sprida lögner och fördomar om oss som parti och oppositionen i allmänhet men oss i synnerhet tydligen i det här. Alltså vi har inga som helst kopplingar till Sverigedemokraterna. David Kronlid har tillhört KDU och han har aldrig varit aktiv i partiet. Lars Flemström har tillhört kristdemokraterna och har inte heller varit aktiv i partiet eller fått någon ingång. Och att vi skulle innehålla någon grupp ultrakonservativa abortmotståndare och främlingsfientliga nationalromantiker är en ren lögn, alltså är jag det? Vill Martin Lind säga att jag är det? Det är ren och skär lögn och han behåller en massa fördomar som han försöker sprida ut om oss.

Päivi: Men ligger det ingenting i det Martin Lind skriver, menar du?

Eva: Ja, det finns ju naturligtvis Lars Flemström, David Kronlid, dom har gått över till Sverigedemokraterna. Det finns en och annan. …

Lite längre fram i diskussionen…

Lars Flemström: Eftersom Eva Sundquist är så duktig på att beskylla andra för lögn så tar jag mig friheten att beskylla henne för lögn när hon säger att jag inte varit aktiv i kristdemokraterna.

Eva: Varför gick du ur då?

Ännu lite längre fram:

Eva: …Sverigedemokraterna har ju försökt att lägga sig så nära oss som möjligt, man har en blåsippa, vi har en vitsippa, man talar om familjen, man talar om kristna traditioner och där talar man ju om nationalkyrkan, Svenska kyrkan som vi säger att man måste vara fri ifrån och så. I många frågor så har man ju försökt att lägga sig så nära som möjligt. Men det finns avgrundsdjup mellan dessa två partier, det är tydligt. Och det handlar ju om invandrarfrågan, denna fråga som är så laddad.


Några funderingar:

1. Andas in – andas ut… Lugn och fin. Låt inte den här diskussionen gå ut över din hälsa, Eva. Det önskar jag dig inte.

2. Eva, i din inledningsreplik påstår du att ni inte har några som helst kopplingar till Sverigedemokraterna. Det kanske är lite kategoriskt att uttrycka sig på det sättet, eller vad tror du? Inga som helst kopplingar? Är det verkligen sant?

3. KDU – är inte det kristdemokraternas ungdomsförbund?

4. Menar du att Flemström har varit aktiv i kristdemokraterna eller inte? Han verkar hävda det själv? Och om han inte varit aktiv – vad betyder det att du frågar varför han har gått ur partiet?

5. De ultrakonservativa abortmotståndarna har den senaste tiden utmärkt sig som en ganska tydlig väljargrupp i era led. Tjafset har ju handlat om att denna grupp inte längre kommer att rösta på er om ni inte tar några steg tillbaks i abortfrågan. Eller har jag missuppfattat dispyten totalt?

6. Att Sverigedemokraterna flirtar med era väljargrupper verkar du själv hålla med om.

7. Benämningen ”främlingsfientliga nationalromantiker” tycker jag är passande för Sverigedemokraterna. Håller du inte med om det? Om du inte håller med – vari ligger i så fall detta avgrundsdjup mellan kd och sd? Jag trodde det handlade om att sd är främlingsfientliga medan kd inte är det.

8. Om benämningen stämmer och om Sverigedemokraterna har snott väljare och politiker från er – kan man då inte säga att de väljare som gått över från er till Sverigedemokraterna också är främlingsfientliga nationalromantiker? Varför skulle de annars gå över till ett sådant parti?

9. Du undrar om jag tycker att du är en ultrakonservativ abortmotståndare och främlingsfientlig nationalromantiker. Mitt svar på den frågan är nej. Varför tror du att jag tycker det? Mitt inlägg handlade om era partiers väljargrupper, inte om Eva Sundqvist. Var jag så otydlig?

10. Vad är det förresten som du anser att jag har ljugit om?

Gårdagens citat

En del citat går till historien som tidlösa:

"The vast majority of our imports come from outside the country." - George W. Bush

"If we don't succeed, we run the risk of failure." - George W. Bush

"I have made good judgments in the past. I have made good judgments in the future." - George W. Bush

"The future will be better tomorrow." - George W. Bush

"We're going to have the best educated American people in the world." - George W. Bush

"I stand by all the misstatements that I've made." - George W. Bush

"We have a firm commitment to NATO, we are a part of NATO. We have a firm commitment to Europe. We are a part of Europe." - George W. Bush

"Public speaking is very easy." - George W. Bush

"A low voter turnout is an indication of fewer people going to the polls." - George W. Bush

"We are ready for any unforeseen event that may or may not occur." - George W. Bush

"For NASA, space is still a high priority." - George W. Bush

"Quite frankly, teachers are the only profession that teach our children." - George W. Bush

"It isn't pollution that's harming the environment. It's the impurities in our air and water that are doing it." - George W. Bush

"It's time for the human race to enter the solar system." - George W. Bush

Och så en liten film...

Dagens citat

Hört i P1 morgon (5 min och 24 sekunder in i reportaget):

Fråga: Tänk om du har fel, då?

Svar: Jag brukar inte ha fel och jag har inte fel.

Bengt Lindroth (m), insändarskribent från Åsarp

Socialdemokrati liberalism nazism

Den här insändaren publicerades i Nerikes Allehanda i en av tidningen förkortad version.

I diskussionen om nazismens placering på höger-vänsterskalan noterar Johan Lagerfeldt att nationalsocialisterna ursprungligen kallade sig för Tyska Arbetarpartiet. Således skulle nazismen vara ett vänsterfenomen snarare än ett högerfenomen, enligt kumlamoderaten.

Men att kalla sig ”arbetarparti” är nog mer en politisk strategi för att locka till sig anhängare från den folkmajoritet som tillhör arbetarklassen, snarare än en markering om var man står på den politiska skalan. Det har inte minst visat sig i de nya moderaternas grepp där man försöker framstå som ett arbetarparti i syfte att stjäla anhängare från socialdemokratin. Skriver man http://www.arbetarpartiet.se/ i webbläsaren hamnar man varken hos socialdemokraterna eller hos nazisterna, upplysningsvis.

Sedan finns det en rad historiska förhållanden som gör det svårt att förknippa nazismen med socialdemokratin. Till exempel det faktum att socialdemokrater förföljdes och sattes i koncentrationsläger under den nazistiska diktaturen. Funnes det en värdegemenskap kunde man föreställa sig att ideologierna skulle komma bättre överens än så.

Politiskt och ideologiskt råder alltjämt stora skillnader mellan nazismen och de moderna politiska partierna, till exempel i synen på demokrati och mänskliga rättigheter. Här står nazismen snarare i en klass för sig, utanför den politiska skalan.

Avslutningsvis vill jag bara poängtera att det moderna parti som har tydligast koppling till den nazistiska idétraditionen, Sverigedemokraterna, ligger långt högerut i de flesta avseenden. I deras program ryms såväl främlingsfientlighet som värdekonservatism och nyliberalism i en härlig blandning. Men det innebär inte att jag anklagar moderaterna för att vara rasister. Däremellan är steget alltför långt.

Utsugningen ökar

Medan företagens vinster har ökat kraftigt de senaste 5 åren har de anställdas andel av bonusprogrammen minskat från 65% år 2002 till 10% 2006, rapporterar aktuellt.

Hur var det nu igen...

"inom ramen för förhållandet mellan kapital och lönarbete, så står kapitalets intressen och lönarbetets intressen i skarp motsättning till varandra."

Ju mindre del av vinsten som går till de anställda, desto mer går till företagen och kapitalägarna.

Vi ser nu alltså följande tendenser:

- Vinsterna ökar kraftigt
- De anställdas andel av vinsterna minskar kraftigt
- Klyftorna ökar
- I årets lönerörelse har fackförbunden så här långt fått riktiga skambud

Alltså: Motsättningen mellan arbete och kapital är nu mer påtaglig än på länge. Utsugningen har fördjupats; kapitalägarnas andel av mervärdet har ökat på producenternas (de anställdas) bekostnad.

Jag tycker jag känner igen de här tendenserna från en bok jag har läst.

Dimmorna skingras

I gårdagens DN skingrade Göran Rosenberg dimridåerna kring stopplagen.

En tydlig illustration av situationen "kampanj möter argument".

Om regelboken fick styra åkte borgarna ut på teknisk knockout. Men som så ofta är fallet i den offentliga debatten går det att glida undan med hjälp av skenmanövrar och populistiska utspel. Frågan är hur länge den strategin håller. Fyra år kvar.

Existens igen

Bäst i TV just nu är helt klart Existens. I senaste programmet ställs frågan "Varför skäms inte de kristna", apropå alla brott mot mänskligheten som begåtts i kristendomens namn genom historien. Vad som är bra är inte enbart grundfrågorna, utan kanske framförallt de uppföljande frågorna. Programledaren Anna Lindman Barsk nöjer sig inte med korta och enkla svar, utan borrar vidare i ämnet på ett för TV väldigt ovanligt men i mina ögon välkommet sätt. Mer sånt!

När det gäller själva programinnehållet tycker jag det är häpnadsväckande att höra kristendomens försvarare hänvisa till det stora tolkningsutrymme som läran erbjuder och att det skulle vara en förklaring till att både folkmord och etniska utrensningar har kunnat genomföras i kristendomens namn. Precis samma förklaringar har förts fram till nazismens och kommunismens försvar utan att accepteras. Och då finns det betydligt fler och grövre uppmaningar till brott mot mänskligeten i kristendomens grundskrifter än i till exempel kommunismens.

Det ska bli intressant att se om det blir någon fortsättning på det här. Förmodligen har kristendomen alltför många anhängare för att någon ska våga ta tag i den här frågan. Och det är klart. Vem vill mucka med en rörelse som har sådana historiska meriter.

Falsk matematik igen

På moderaternas hemsida kan man få en uträkning på hur mycket mer i plånboken det så kallade jobbavdraget ger. Ni vet, det där som skulle ge tusen kronor mer i månaden och mest till dem med lägst lön.

Jag tror bestämt att det är något fel på beräkningsalgoritmen.

15 000 kronor i månaden ger 563 kronor mer i plånboken.
20 000 kronor i månaden ger 718 kronor mer i plånboken.
25 000 kronor i månaden ger 873 kronor mer i plånboken.

Ingen inkomstnivå ger 1000 mer i månaden. Det högsta beloppet är 916 kronor.

Jobbar man deltid och får 10 000 kronor i månadet ger det 367 kronor mer i plånboken.

Observera att tillskottet handlar om hur mycket mer man får i plånboken. Det är från denna plånbok man sedan ska betala höjningarna av (bland annat) a-kasseavgiften och trafikförsäkringen. Kostnadsökningarna tar inte hänsyn till inkomsterna. Alla drabbas av samma kostnadsökningar.

Låt oss säga att kostnadsökningarna hamnar på 600 kronor i månaden. Vad ger det netto för de olika inkomstgrupperna?

10 000 i lön ger 233 kronor mindre i månaden.
15 000 i lön ger 37 kronor mindre i månaden
20 000 i lön ger 118 kronor mer i månaden och
25 000 i lön ger 273 kronor mer i månaden

Så slår den borgerliga politiken. Så fungerar den borgerliga matematiken.

Vilka är kristdemokraterna egentligen?

Den senaste tiden har Hägglund haft problem med abortmotståndarna i partiet. Röster har höjts om att starta ett nytt abortmotståndarparti nu när kristdemokraterna själva verkar ha mjuknat i frågan. Ju mer kd närmar sig etablerade demokratiska värderingar och ju mer man fjärmar sig från ultrakonservativa och frikyrkliga krafter, desto mer urlakas partiets traditionella väljarkår.

Det är den ena tendensen.

Den andra handlar om Sverigedemokraternas tydliga kopplingar till partiet. I Örebro län har både landstingsrådet och den politiska sekreteraren för Sverigedemokraterna en historia som politiskt aktiva för kristdemokraterna. I programmet Existens berättar David Kronlid att Sverigedemokraterna är mer kristdemokratiska än vad kristdemokraterna själva är nu. Att det råder ett konkurrensförhållande mellan de båda partierna och att de vänder sig till samma väljargrupper står helt klart.

Kristdemokraterna är alltså ett parti som traditionellt har inhyst dels en grupp ultrakonservativa abortmotståndare och dels en grupp främlingsfientliga nationalromantiker. När kristdemokraterna tar avstånd från dessa grupper undergrävs väljarstödet och det skapas istället grogrund för andra, mer extrema partier. Om kd lyckas gå hem hos nya väljargrupper får framtiden utvisa. Det skulle i så fall kräva en extreme makeover som fick de nya moderaterna att framstå som en västanfläkt i jämförelse.

Vad som är mest beklämmande i denna metamorfos är de unkna slaggprodukter som kd lämnar efter sig på vägen. Hur länge har dom hängt med, kan man undra? Och vad är det i det tidigare kd som ändå har fått dem att trivas så bra?

Pressetik

Om nyhetsförmedlingen i radio och TV bryter mot publicitetsreglerna om opartiskhet och saklighet har man som medborgare möjlighet att lämna in en anmälan till granskningsnämnden för radio och TV. Det är en bra sak eftersom medborgarnas bild av verkligheten förmedlas via media. En vinklad rapportering utgör ett hot mot själva demokratin.

När det gäller våra tidningar finns inte den här möjligheten. Anmäler man en tidning till Allmänhetens Pressombudsman för opartiskhet, till exempel på grund av att en rubrik saknar täckning i texten och att artikelinnehållet är vinklat, kan man få följande svar:

”PO har till uppgift att pröva anmälningar från enskilda som själva har utpekats (genom namn, bild eller andra identifierande uppgifter) med kränkande eller på annat sätt skadande uppgifter om dem och deras personliga angelägenheter. Det ingår inte i verksamheten att från en mer allmän utgångspunkt pröva publiceringars saklighet och opartiskhet.

Eftersom Du inte är utpekad i publiceringen, kan Dina klagomål inte medföra någon åtgärd från min sida”

År 2005 fick Nerikes Allehanda 1 753 000 kronor i presstöd. Syftet med detta stöd är att främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Presstödet betalas ut från presstödsnämnden, som är en statlig myndighet. Stödet finansieras alltså via skatten.

Som politiker har man den unika möjligheten att kunna jämföra mediarapporteringen med verkliga förhållanden. För landstingets del måste jag tyvärr säga att rapporteringen ofta, och särskilt via somliga journalister, ger en väldigt vinklad och snäv bild av hur det förhåller sig. Den som enbart är hänvisad till Nerikes Allehandas rapportering om landstinget och landstingspolitiken får helt enkelt en vinklad och ofullständig bild av läget.

Detta kan man alltså inte göra något åt. Ingen har till uppgift att granska sakligheten i dagspressen. Det går inte att överklaga någonstans. I det här länet kan man inte heller rösta med fötterna och välja någon annan tidning. Med andra ord finns det inga som helst garantier för att nyheterna man tar del av vid frukostbordet är sakliga och opartiska.

En from förhoppning är att läsarna är så pass källkritiska att de tar nyheterna med en nypa salt. För tänk om alla trodde på allt som stod i tidningen…

Ska det vara så svårt?

Ewa Söderberg, landstingsordförande i Västernorrland, ritar troll med pratbubblor, rapporterar Dagens Samhälle (7/2007). En pratbubbla innehåller följande sammanfattning:

- Offentlig sjukvård tjänar på att folk är friska
- Privat sjukvård tjänar på att folk är sjuka...

Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.